Nyheter

Ålands SAM 2007

2007-års socialräkenskapsmatris (SAM) är en uppdatering av den SAM för år 2005 som togs fram i samband med ÅSUBs skatteutredning (ÅSUB Rapport 2009:5).  Den uppdaterade socialräkenskapsmatrisen utnyttjar informationen i 2005-års SAM, men har justerats enligt de statistiska uppgifter som finns tillgängliga för år 2007 (eller något annat nära liggande år), såsom ÅSUBs nationalräkenskaper, Statistikcentralens regionalräkenskaper, uppgifter över den åländska turismen (Rapport 2009:3 samt relevanta statistikpublikationer), ÅSUBs uppgifter över Ålands handelsrelationer (se Rapport 2009:14 samt handelsstatistiken), sysselsättningsstatistik, offentliga sektorns bokslutsstatistik, sjöfartsverkets information över statliga subventioner till sjöfarten, Ålandsdelegationens uppgifter över Ålands skatteinkomster, avräkningsbelopp och skattegottgörelse, samt information som samlats in från rederier i samband med ÅSUBs pågående sjöfartsklusterstudie, för att nämna några av de viktigaste källorna.   SAM-databasens monetära enhet är miljoner euro.  I jämförelse med 2005-års SAM-tabell är detaljnivån i 2007-års SAM nästan identisk, med den skillnaden att sjöfarten som aktivitet har delats upp i passagerarsjöfart och fraktsjöfart. 
 Vid produktionen av en SAM måste man ta ställning till olika uppgiftskällors pålitlighet då motstridigheter i innehållet mellan olika datakällor mer är en regel än ett undantag.  En del av uppgifterna måste också skattas genom indirekta indikatorer. Dessutom är datainnehållet i olika uppgiftskällor sällan identiskt. Detta innebär att uppgifterna måste anpassas och justeras för att få fram en balanserad SAM.
Motstridiga uppgifter kan också lätt leda till feltolkningar.  Under arbetet med 2007-års SAM kunde vi konstatera att det hade skett ett fel i källanvändningen vid framtagningen av 2005-års SAM beträffande betalningarna till socialskyddsfonderna. På grund av en felaktig tolkning hade samma uppgifter räknats dubbelt i vår SAM, vilket ledde till ett alltför stort överskott i balansen mellan socialskyddsfondernas inkomster och utgifter. Vi har nu kunnat konstatera att överskottet på ca 40 miljoner euro i 2007-års SAM är betydligt lägre än i 2005-års SAM. Eftersom 2005-års SAM användes som utgångspunkt för ÅSUBs skatteutredning, så betyder detta att det överskott i socialfondsbetalningarna som där framkom (ca 80 miljoner euro) torde vara ungefär dubbelt för stort. Felet påverkar dock inte utredningens huvudresultat och de olika skattescenariernas utfall. Felet innebär däremot att det i utredningen redovisade samlade offentliga sparandet på Åland blivit för stort. 

I vår SAM 2007 registreras alla de inbetalningar till socialskyddsfonderna som de sysselsatta på Åland genererar (inklusive inpendlarna som till stor del är ombordanställda), medan de utbetalningar som utomåländska arbetstagare får från t.ex. pensionsfonder, försäkringskassor och FPA inte registreras i våra SAM-flöden.  När Statistikcentralen räknar flöden till och från socialskyddsfonderna på Åland baseras siffrorna på de boende på Åland, vilket leder till att socialskyddsfondernas inkomster redovisade av Statistikcentralen blir mycket lägre.  Dessutom skiljer sig Statistikcentralens och ÅSUBs ”ekonomiska gränsdragning” mellan Åland och Finland i vissa verksamheter (t ex fraktsjöfarten), vilket leder till lägre produktikon i Statistikcentralens kalkyler för Åland.

 Vad kan man läsa ut av en SAM? 
En socialräkenskapsmatris redovisar ekonomins struktur i form av de olika branschernas andel av t.ex. förädlingsvärdet. Vi ser även hur mycket och vad turisterna konsumerar och vad Åland importerar och exporterar.  Vi kan dessutom konstatera att Åland genererade sammanlagt dryga 270 miljoner euro i intäkter i form av direkta och indirekta skatter, avgifter och vinstöverföringar till staten, landskapet och kommunerna. Därutöver kommer de ovan nämnda betalningarna till socialskyddsfonderna som enligt våra nya kalkyler uppgick till dryga 160 miljoner euro.

Figur 1 visar ekonomins struktur i ljuset av fyra indikatorer: olika branschers (produkters) andel av förädlingsvärdet, produktionsvärdet (motsvarar nästan omsättning), andelen av export och import.  Vi ser att Åland importerar industriprodukter, medan sjöfartens tjänster inklusive passagerar- och fraktsjöfart är våra främsta exportprodukter tillsammans med handel och personliga tjänster (Övrig service). 

 

 

Figur 2 visar hur Ålands BNP fördelar sig på olika efterfrågekomponenter.  Typiskt för en liten ekonomi är att både importen och exporten är stora i förhållande till BNP. Turistkonsumtionen som här innefattar Ålandsbesökarnas konsumtion ombord och iland uppgår till 15 procent, medan de bosatta hushållens konsumtion motsvarar en dryg tredjedel av BNP.  Landskapsregeringens, kommunernas, statens och socialskyddsfondernas sammanlagda konsumtion uppgår till en dryg fjärdedel av BNP.

 


Följande databaser innehåller två versioner av Ålands SAM 2007:

Aggregerad makro SAM 2007

Detaljerad SAM 2007

Beskrivning av Ålands SAM 2007

Publicerad 18.8.2010

Mera information ger Jouko Kinnunen, förnamn.efternamn@asub.ax