Nyheter

Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn hösten 2010
Svag utveckling av kommunernas skattefinansiering

Kommunernas upplåning ökade ifjol, och beräknas öka ytterligare i år, trots att kommunernas bokslut de två senaste åren uppvisat stärkta årsbidrag och resultat. Investeringsnivån i kommunsektorn är fortsatt hög, och det landskapsandelssystem som togs i bruk från 2008 förutsätter att kommunerna i huvudsak står för sina egna investeringskostnader, varför de högre årsbidragen kommer att behövas för att täcka kommande avskrivningar och amorteringar.

De åländska kommunernas ekonomi finansieras i huvudsak av skatteintäkter, landskapsandelar och olika avgifter. Skatteinkomsterna är den mest betydelsefulla inkomstkällan för kommunsektorn, medan landskapsandelarna utgör den näststörsta inkomstkällan.

År 2009 beräknas skatteinkomsterna sammantaget ha ökat med hela 10,7 procent. Samfundsskatterna uppskattas ha stigit till 11,76 miljoner euro tack vare att lagtinget beslöt att höja kommunsektorns andel av företagsskatterna från 22,03 till 32,03 procent. Dessutom hade ett par åländska företag en exceptionellt god vinstutveckling år 2009. Förvärvsinkomstskatterna beräknas ifjol ha ökat med 2,3 procent och fastighetsskatterna med 4,3 procent.

I år beräknas dock skatteinkomsterna sjunka med drygt 1 procent eller med lite mer än en miljon euro. Kommunernas andel av samfundsskatterna beräknas minska med över 40 procent. Trots att inkomsterna från förvärvsinkomstbeskattningen delvis väger upp den svaga utvecklingen på företagssidan, det allmänna avdraget försvann ju inför i år, så beräknas alltså nedgången i skatteinkomsterna sammantaget bli över en miljon euro. Fastighetsskatterna beräknas öka med 0,1 procent i år.

Nästa år uppskattas skatteinkomsterna öka med cirka 3,2 procent eller närmare 2,7 miljoner euro. Samfundsskatterna bedöms börja öka igen, med 8-9 procent, förvärvsinkomstskatterna med cirka 2,7 procent och fastighetsskatterna med två procent. Kommunernas inkomster från fastighetsskatterna är tillsvidare inte så stora, drygt 1,6 miljoner euro, men de utvecklas stabilt.

Med kommunernas skattefinansiering avses kommunernas skatteinkomster och landskapsandelarna sammantaget. Den samlade skattefinansieringen beräknas år 2009 ha ökat med 11,8 miljoner euro eller cirka 10,3 procent. Landskapsandelarna ökade med drygt nio procent eller med nästan 3,6 miljoner euro. Huvudförklaringen till den snabba tillväxten här är de kompensationer som bakades in i landskapsandelarna för socialvården, för att ersätta de åländska kommunerna för en del av effekterna av det nya arbetsinkomstavdraget och det utökade pensionsinkomstavdraget.

I år förväntas dock skattefinansieringen sjunka med närmare 4 procent eller med nästan 5 miljoner euro. Landskapsandelarna beräknas nu minska med över nio procent eller med nästan 3,9 miljoner euro. Detta beror huvudsakligen på att landskapsandelarnas basbelopp inte indexjusterades i år, samtidigt som landskapets kompensation till de åländska kommunerna för det allmänna avdraget försvann när avdraget togs bort. Även skatteinkomsterna beräknas, som nämnts, sjunka med en dryg procent på grund av de sjunkande bolagsskatterna.

År 2011 bedöms skattefinansieringen öka med runt tre procent eller cirka 3,6 miljoner euro. Skatteinkomsterna uppskattas, som nämnts, öka med cirka 2,7 miljoner euro och landskapsandelarna med cirka 0,9 miljoner euro.
Viktigt att framhålla är att de skatteprognoser som presenteras i rapporten är baserade på den debiterade skatten, d v s enligt vilket år skatten hänförs till (skatteår). Kommunernas budget och bokslut görs däremot upp enligt hur skatterna redovisas till kommunerna, efter budgetår. Över tid jämnar dessa två sätt att följa skatteutvecklingen ut varandra. Men eftersom de skattskyldiga kan betala in skatter både i förskott och i efterhand så kan den debiterade och redovisade skatten periodvis skilja sig åt relativt mycket. Bäst motsvarar den debiterade skatten den redovisade för fastighetsskatterna och störst är skillnaderna för samfundsskatterna. För den senare har skillnaderna de senaste åren varit omfattande, något som diskuteras närmare i rapporten.

Hela rapporten kan du läsa här.