Nyheter

Statistisk årsbok för Åland 2010
Över 350 tabeller, diagram och kartor om Åland

Statistisk årsbok för Åland 2010 har utkommit. Den innehåller närmare 100 lättöverskådliga diagram och kartor samt över 260 tabeller som ger mera detaljinformation. Med deras hjälp kan man studera utvecklingen på de flesta samhällsområden. Några axplock:

Tillväxt och produktivitetshöjning

Från 1980 har social- och miljöavdelningens andel av landskapets utgifter stigit från 19 till 38 procent samtidigt som näringsavdelningens andel har sjunkit från 15 till 9 procent. Trots detta har dock samhällsekonomin utvecklats: Ålands BNP i fasta priser har nästan fördubblats under samma period.

Saltvik och Mariehamn är motpoler beträffande näringsstrukturen. Saltvik är den enda kommunen där över hälften av arbetsplatserna finns inom de tillverkande näringsgrenarna. Sammanlagt 55 procent av dem som har sitt arbete i kommunen jobbar inom jord- och skogsbruk, industri eller byggande. I Mariehamn är motsvarande siffra 10 procent, vilket är lägst av kommunerna.

Under tioårsperioden 1998–2008 minskade antalet arbetade timmar inom livsmedelsindustrin med nästan 40 procent.  Trots detta hölls bruttoproduktionsvärdet på samma nivå mätt i fasta priser. Denna produktivitetshöjning kan tänkas vara en följd av att branschen har gjort betydande investeringar, i medeltal tre miljoner euro per år, främst i maskiner. 

Jomala och Kökar har de största jordbruken med 36 respektive 34 hektar i genomsnittlig åkerareal.   För Kökars del möjliggörs detta av den stora andelen arrendemark, 70 procent jämfört med 47 procent för Åland som helhet. Totalt finns det 14 000 hektar åker på Åland, vilket är ungefär lika mycket som Jomalas landyta. Betesmarken uppgår till nästan 5 700 hektar och ökade med 4 procent 2009. Skogsbrukets avkastning sjönk från 4,6 miljoner 2008 till 4 miljoner 2009 trots i stort sett oförändrad totalavverkning. Detta beror på fallande priser och på att det höggs mindre timmer och mera massaved 2009.

Jakt och barnskötsel

Från jaktens område kan man notera att antalet fällda älgar 2009 var ungefär lika stort som antalet kvinnor med jaktkort, knappt 200. De skjutna rådjuren var drygt 4 100, vilket i sin tur var lika många som de manliga jaktkortsinnehavarna.  Av statistiken kan man dock inte utläsa om detta samband är en slump eller om det var så att männen koncentrerade sig på att jaga rådjur, medan de kvinnliga jägarna valde att skjuta sig varsin älg.

Också brottsligheten är i stor utsträckning ett manligt revir. Av de brott som kommer till polisens kännedom är den misstänkte en man i nästan 80 procent av fallen, beträffande egendomsbrotten närmare 90 procent.  När det gäller trafikförseelser är situationen något mera jämlik. Männens andel är där 70 procent, vilket dock betydligt överstiger deras andel av körkortsinnehavarna som är 53 procent. Bland de medelålders körkortsinnehavarna är könsfördelningen jämn, men bland förare som är över 65 och under 35 år finns det en manlig majoritet.
   
Även när det gäller inkomster finns det betydande könsskillnader. Trots att lika många kvinnor som män är sysselsatta får kvinnorna bara 44 procent av arbetsinkomsterna. Deras andel av förmögenhetsinkomsten är 30 procent.  Av föräldradagpenningarna tillfaller däremot nästan 90 procent kvinnor.   

Allt flera röstar 

När det gäller valdeltagande ligger kvinnorna numera högre än männen och tendensen är att kvinnorna drar ifrån. Valdeltagandet totalt har stigit under de senaste två decennierna. I såväl lagtings-, kommunal- som riksdagsval var det en märkbart större andel som röstade 2007 än 1991. Samtidigt har andelen som röstar på förhand ökat betydligt, till en tredjedel av de röstande.  Eftersom årsboken också innehåller nordiska jämförelser kan man notera att valdeltagandet i parlamentsval i Norge, Danmark, Grönland och Färöarna har varit högre vid de senaste valen än i början av 1990-talet,  medan röstningsaktiviteten har sjunkit för Finlands, Sveriges och Islands del.


Statistisk årsbok kostar 25 euro och kan beställas från ÅSUB

För mera information kontakta Iris Åkerberg, iris.akerberg[at]asub.ax 

Publicerad den 28.10.2010