Nyheter

Utvärderarnas rapport 2010 - Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden 2007-2013

Ålands landsbygdsutvecklingsprogram 2007-2013 är ett av EU delfinansierat program för utveckling av Ålands landsbygd. Ansvarig för programmets utformning är Ålands landskapsregering, och för genomförande svarar landskapsregeringen och en lokal aktionsgrupp (LAG). Under senhösten 2009 fick det nordiska forskningsinstitutet Nordregio, i samverkan med ÅSUB, i uppdrag att genomföra en löpande utvärdering av hur väl programåtgärder och genomförande, inklusive projekt, bidrar till måluppfyllelsen enligt strategi och program.
Denna rapport är producerad i samarbete med Nordregio på uppdrag av Landskapsregeringen. Rapportens roll är att fungera som stöd och underlag för de programansvarigas årsrapport över utvecklingen inom landsbygdsprogrammet under fjolåret.

Genomförande av programmet


Den totala finansieringsramen för programmet är nästan 58 miljoner euro (exklusive tekniskt stöd). Av dessa medel går merparten (81 procent) till genomförande av axel 2 (att förbättra miljön och landsbygden). Idag finns det knappt 7,6 miljoner euro (13 procent) för genomförande av axel 1 och 1,7 respektive 1,6 miljoner euro (cirka 3 procent vardera) till axel 3 och 4.

Axel 1 (förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruk)


Inom axel 1 har efterfrågan varit störst vad gäller investeringsstöd för modernisering av jordbruksföretag (åtgärd 121) och för att skapa högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (åtgärd 123). Hela 70 procent av den offentliga finansieringsramen för åtgärd 121 har betalats ut och 72 procent av finansieringsramen för åtgärd 123. Vad gäller yrkesutbildning och information (åtgärd 111) har man uppnått 61 procent av målet i antal deltagare, men bara 11 procent av medlen har ännu betalts ut. Däremot har efterfrågan på insatser för samarbete och utveckling av nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektor samt inom jordbrukssektorn (åtgärd 124) enligt landskapsregeringen varit mycket lågt. Hittills har inget projekt beslutats. Med den nya finansieringsramen för startstöd till unga jordbrukare har en dryg tredjedel av medlen utbetalats och nått 11 av de 28 företagare som utgör målet.

Axel 2 (att förbättra miljön och landsbygden)

Axel 2 består främst av stöd till jordbrukare, så kallat kompensationsbidrag för att motverka eventuella geografiska och andra nackdelar i jordbruket (åtgärd 212), och stöd för miljövänligt jordbruk (åtgärd 214). Bidraget baseras i båda fall på stödberättigad areal. Hittills har 57 procent av finansieringsramen för kompensationsbidraget och 56 procent av miljöstödet betalats ut och programmet har i princip redan uppfyllt indikatorerna avseende antal stödmottagare och arealer. När det gäller s.k. icke produktiva investeringar (åtgärd 216) har däremot ännu inga medel utnyttjats.


Axel 3 (livskvalitet och en diversifierad ekonomi på landsbygden)

Inom axel 3 har 40 procent av stödet för etablering av företag (åtgärd 312) betalats ut och programmet har nästan uppnått målet om att nå 15 mikroföretag. Man har även betalat ut 43 procent av investeringsvolymen avseende diversifiering till annan verksamhet än jordbruk (åtgärd 311), men hittills omfattas bara två stödmottagare och utbetalningsnivån ligger på 17 procent.

Vad gäller kompetensutveckling och information för förberedelser och genomförande av lokala utvecklingsstrategier (åtgärd 341) så har beslut fattats om merparten av finansieringsramen, men ingen utbetalning har ännu gjorts. Åtgärder som skall genomföras med Leader-metoden (inom axel 4) har påbörjats under år 2010, men några utbetalningar har inte verkställts under året.  

Axel 4 (Leader)


Av den totala budgeten så har beslut fattats om runt 40 procent, men inga utbetalningar har ännu gjorts. Arbetet med att etablera den lokala aktionsgrupp (åtgärd 431) som, i enlighet med Leader-metodiken, skall ansvara för samarbetsprojekt (åtgärd 421) och genomförande av fem åtgärder inom axel 3 till stöd för utvecklingen på landsbygden, har försenats. Skälen till detta är flera. Eftersom metodiken var ny tog det tid att komma igång med arbetet, det har funnits oklarheter avseende finansieringsreglerna, vilket bidragit till ett minskat intresset, och verksamhetsledaren har under året bytts ut.

Effekter av regelförändringar


Landskapsregeringen framförde under 2010 önskemål om en fördjupad analys av potentiella konsekvenser av ändrade regler för stöd inom axel 2, närmare bestämt potentiella effekter på kompensationsstödet (LFA) och miljöstödet vid en sänkning av maximiåldern för stöd till 65 år och/eller en höjning av minimiarealen till 10 respektive 15 hektar.

Idag utgör personer över 65 år cirka tio procent av stödmottagarna. Resultaten visar att en sänkning av maximiåldern till 65 år under 2010 skulle ha inneburit att cirka 45 av dessa personer inte längre skulle vara stödberättigade. Detta skulle medföra en minskning i kompensationsbidrag och miljöstöd på fem procent (motsvarande 320.000 euro.) De ekonomiska effekterna skulle vara störst i Lemland och Hammarland, som skulle förlora cirka tio procent av stödet. På längre sikt är effekterna svårare att bedöma. Idag är cirka 17 procent av de stödberättigade mellan 60 och 64 år. Hur många av dessa som avser att bedriva verksamhet efter 65 år är oklart.

En höjning av minimiarealen till 10 hektar skulle 2010 ha medfört en minskning av det ekonomiska stödet med sex procent (motsvarande 420.000 euro) och en höjning till 15 hektar hade inneburit en minskning av stödet med 12 procent (knappt 810.000 euro). En höjning skulle få varierande ekonomiska konsekvenser i olika kommuner. Vid en höjning till 15 hektar skulle skärgårdskommunerna Vårdö, Brändö, Föglö och Kumlinge drabbas hårdast procentuellt sett, med en minskning mellan 19 och 26 procent. I absoluta tal skulle Finström drabbas hårdast, med en minskning med cirka 175.000 euro.

Idag har nästan all åkermark på Åland stöd inom axel 2. En höjning av minimiarealen till 10 respektive 15 hektar skulle medföra att den stödberättigade åkerarealen skulle minska från 98 till 92 respektive 86 procent. Effekten skulle bli kraftigast i Brändö, med en minskning med arealen med 38 procent, men även skärgårdskommunerna Kumlinge, Vårdö och Föglö skulle drabbas hårt, framför allt vid en höjning till 15 hektar. Totalt riskerar en femtedel av den stödberättigade åkerarealen i skärgården att uteslutas i det senare fallet. När det gäller naturbetesmark skulle en höjning av minimiarealen innebära att tre respektive sex procent av den stödberättigade arealen skulle uteslutas. Vid en höjning till 15 hektar skulle framför allt landsbygdskommunerna Sund, Geta och Eckerö drabbas, medan de stora naturbetena på Kökar inte skulle påverkas alls.

Eftersom det saknas data över kulturella och ekologiska värden av gårdarna på Åland så är det inte möjligt att inom ramen för utvärderingen bedöma de miljömässiga konsekvenserna av en ändring av de allmänna villkoren. Däremot tycks de ekonomiska konsekvenserna av en sänkning av maximiålder eller en höjning av minimiarealen till 10 hektar få måttliga ekonomiska konsekvenser för programmet. Däremot kan enskilda jordbrukare drabbas hårt. Vid en höjning till 15 hektar blir effekterna olika mellan kommunerna, och det är framför allt vissa skärgårdskommuner som drabbas hårt. Det finns därför skäl att innan beslut fattas göra en fördjupad analys av konsekvenserna i skärgården. Att exkludera mindre gårdar riskerar dessutom att stå i konflikt med kompensationsstödets logik. Eftersom trenden idag går mot större gårdar finns det en risk för negativa effekter på kulturellt och ekologiskt värde om små gårdar slås ut.  Det finns därför skäl att överväga urvalskriterier som även tar hänsyn till andra aspekter än gårdsstorlek och ålder på jordbrukare. Man kan även tänka sig en differentiering av minimiarealer beroende på geografiska förutsättningar.

För att läsa hela rapporten klicka här

 Publicerad 25.5.2011

Ytterligare information om rapporten ger Bjarne Lindström (telefon 25492) och Maria Rundberg (telefon 25495).