Nyheter

Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2000-2001

Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) presenterar i denna rapport statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 2000 och 2001. Denna rapport kan också fungera som ett jämförande bakgrundsmaterial för det statistikmeddelande med preliminära bokslutsuppgifter för år 2002 som publiceras samtidigt.

Syftet med statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet är att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till ÅSUB.

År 2000 sänktes skatten i fyra kommuner, medan den 2001 höjdes i tre kommuner. Båda år varierade skattesatsen mellan 16,00 och 18,50. Den genomsnittliga skatteprocenten vägd med antal skattören var år 2000 16,35 och 2001 16,40. Skatten var högst i skärgården och lägst i Mariehamn. Skatteinkomsterna per invånare uppgick år 2000 till 2 389 euro för hela Åland och 2 637 euro 2001. I Mariehamn var siffran år 2001 drygt 3 450 euro och i skärgården knappt 2 030 euro.

Totalt uppgick verksamhetskostnaderna för kommunerna till nästan 89 miljoner euro år 2000 och drygt 95 miljoner 2001, medan verksamhetsintäkterna utgjorde omkring 25 miljoner båda år. Av kostnaderna var hälften personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna var båda år knappt 16 miljoner försäljningsintäkter och över 4 miljoner avgifter. Det var främst Mariehamn som hade stora försäljningsintäkter, medan de hade mindre betydelse i landskommunerna. Skatteintäkterna uppgick till knappt 62 miljoner euro år 2000 och knappt 69 miljoner 2001. Kommunalskatten ökade från 45 till 51 miljoner och samfundsskattens avkastning från 15 till 16 miljoner.

Nio kommuner lyfte nya långfristiga lån år 2000 och sju kommuner 2001, sammanlagt drygt tre miljoner båda åren. Amorteringarna var dock båda år något större, varför de långfristiga lånen totalt minskade något både under 2000 och 2001. De kortfristiga lånen ökade 2000, men minskade något 2001. Sammanlagt gav förändringarna i lånebeståndet ett plus på 1,5 miljoner 2000 och ett minus på 0,1 miljoner 2001. Finström och Jomala lyfte de största lånen år 2000, medan det år 2001 var Jomala och Lemland som lånade mest. Det egna kapitalet minskade med 0,2 miljoner år 2000, men ökade med 0,3 miljoner 2001. Slutresultatet blev att kommunernas finansieringskalkyler visar på en minskning av kassamedlen med över två miljoner 2000 och en miljon 2001. År 2000 minskade kassamedlen i elva kommuner och ökade i fem. År 2001 minskade kassamedlen i åtta kommuner och ökade i åtta.

Närmare upplysningar om rapporten ger ledande statistiker Kenth Häggblom (tel 25497).

Hela rapporten kan läsas här.