Nyheter

Utvärderarnas rapport 2012 Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland perioden 2007-2013

Årsrapporten från utvärderingen av Ålands LBU-program är nu klar

Den tredje årliga rapporten från Nordregios och ÅSUBs arbete med den fortlöpande utvärderingen av genomförandet av Ålands landsbygdsutvecklingsprogram 2007 – 2013 är nu klar. Rapporten innehåller en sammanställning avseende utvecklingen inom programområdet och det finansiella genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogrammet. I samråd med representanter för Landskapsregeringen beslutades att i denna årsrapport även genomföra en fördjupningsinsats avseende förutsättningarna för programmet att bidra till innovation och förnyelse på Åland.

Den offentliga finansieringsramen för Landsbygdsutvecklingsprogrammets fyra axlar är cirka 59,2 miljoner euro (inkl. tekniskt stöd för genomförandet). Under 2012 fattades beslut om drygt en miljon euro och 7,9 miljoner euro betalades ut för programmets samtliga axlar inklusive tekniskt stöd. Programmets sammanlagda utgifter 2007-2012 uppgår till 48,3 miljoner euro, vilket utgör drygt 80 procent av programmets ram för offentlig finansiering. När ett år av programmet återstår finns cirka 10,9 miljoner euro kvar att betala ut.

Utvecklingen inom programområdet

Befolkningstillväxten har varit hög under programperioden. Det totala invånartalet vid utgången av år 2012 uppgick till 28 502 personer. Tillväxttakten under år 2012 var dock något lägre än genomsnittet under 2000-talet. Samtidigt är de regionala skillnaderna inom Åland stora. Under senare år har befolkningstillväxten varit positiv i Mariehamn och i flertalet landsbygdskommuner, medan befolkningen i skärgårdskommunerna minskat. Idag har skärgården den högsta andelen äldre, över 65 år, medan andelen barn och unga under 20 år är störst på landsbygden. Det innebär att den så kallade försörjningskvoten ökar snabbast i skärgården.

Att andelen äldre på Åland ökar får betydelse för arbetsmarknaden och sysselsättningen. Den öppna arbetslösheten sjönk mellan 2010 och 2011, för att år 2012 åter stiga till 3,1 procent. Ökningen skedde främst i Mariehamn och i landsbygdskommunerna, medan arbetslösheten sjönk något i skärgården. Det samlade nyrekryteringsbehovet i förhållande till det totala antalet arbetsplatser är fortsättningsvis lägst inom primärnäringarna och livsmedelsindustrin.

Konjunktursituationen inom jordbruksnäringen ser relativt oförändrad ut från tidigare år. Efterfrågan på inhemska livsmedelsprodukter är relativt stark, men billig import styr priset och branschen har en svag prisutveckling. Samtidigt pressar höga kostnader inom företagen resultaten och lönsamheten inom näringen. Bruttointäkterna från lantbrukets olika produktgrupper har trots detta stigit med nästan 2,4 miljoner euro i löpande priser från 2006 till 2011, främst inom äppelodlingen och spannmålsproduktion, men även produktion av kött och ägg samt mjölk har ökat. Vi kan också se en fortsatt trend mot allt färre och större gårdar.

Innovation och nyskapande

I det avslutande fördjupningskapitlet konstateras att innovationsfrågan under senare år fått ökad betydelse i Europa, bl.a. inom ramen för strategin Europa 2020 för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Innovationspolitiken ska genomsyra och påverka även andra politikområden, inklusive landsbygdspolitiken. I samband med implementeringen av de nya strukturfondsprogrammen betonar man bl.a. vikten av så kallad ”smart specialisering”, som syftar till att säkra en effektivare användning av offentliga medel och stimulera privata investeringar genom att regionerna satsar sina resurser på ett fåtal viktiga prioriteringar snarare än sprider ut investeringarna på olika områden och sektorer. Ett antal olika element som identifierats som viktiga för att lyckas med detta är bland annat tillämpningen av breda innovationsbegrepp, kritisk massa, regionala förankringsprocesser, bred involvering av olika aktörer, samt gränsöverskridande samverkan - mellan regioner, nivåer och sektorer.

I rapporten presenteras en kortfattad analys av förutsättningarna för innovation inom Ålands agro-industriella kluster med utgångspunkt i makrofaktorer, regionala grundförutsättningar, förnyelseförmåga och marknadsförmåga. Där konstateras att Åland har vissa naturliga nackdelar i form av geografisk lokalisering och brister i infrastruktur, en liten befolkning med relativt låg andel högutbildade och begränsad tillgång till vissa typer av aktörer inom det regionala innovationssystemet. Samtidigt finns förutsättningar för fortsatt utveckling och innovation. Även om primärnäringarna på Åland bara utgör fyra procent av sysselsättningen och genererar ett förädlingsvärde (nettobidrag till Ålands BNP) på cirka 30 miljoner euro, så bildar de kärnan i ett större och ekonomiskt viktigare ”agro-industriellt” kluster. Det finns ett 15-tal mer betydande företag som förädlar, förpackar och distribuerar råvarorna, vilket genererar en sammanlagd bruttoförsäljning på i storleksordningen 140 miljoner euro eller cirka 12 procent av BNP. Samtidigt konstateras att det redan idag finns en hög grad av kreativitet och innovation inom det agro-industriella klustret på Åland. Det finns dessutom goda förutsättningar att vidareutveckla externa länkar till kompetens och marknader, eftersom man redan idag har en hög exportandel och omfattande extern samverkan vad gäller kompetensutveckling och import av ny teknik.

För genomförande av fördjupningsstudien valdes inledningsvis 21 relevanta projekt inom axlarna 1 och 3 ut genom telefonintervjuer med representanter för landskapsregeringen. Ambitionen var att identifiera innovativa projekt av olika karaktär, snarare än att göra ett representativt urval. Genom intervjuer med projektägare konstaterades att det förekommit en rad olika typer av innovationer inom ramen för verksamheter kopplade till de olika projekten. I de flesta fall har det handlat om investeringar i effektivare produktionsprocesser, men detta har i sin tur lagt grunden för andra typer av innovationer t.ex. bättre arbetsmiljö, effektivare energiförsörjning och nya produkter, förpackningar, organisatoriska lösningar eller distributionskanaler. I andra projekt har det handlat om utveckling av nya koncept inom turistsektorn, som ofta kombinerar fysiska produkter och tjänster, eller nya metoder för utveckling av företag.

Även om studien inte syftat till att kvantitativt mäta omfattningen av resultat och effekter av projekt som fått finansiering av LBU så tycks finansieringen har bidragit till en rad olika typer av resultat och effekter – för deltagande aktörer, för samhället och för utvecklingen av branschen. Flertalet intervjuade menade att programmets påverkan på företagets utveckling på kort och lång sikt varit stor eller mycket stor. De flesta resultaten på kort sikt handlar om möjligheter till bättre lönsamhet och större omsättning genom ökad försäljningsvolym, högre priser samt minskade kostnader genom effektivisering. I några fall lyfter man även fram ökade möjligheter till finansiering från banker, tillfälle att resa och knyta kontakter med andra företag, kunder och kunskapsmiljöer, samt bättre förutsättningar för generationsväxling, för att sälja eller arrendera ut gården i framtiden. Några effekter med koppling till ambitionerna om regional tillväxt och utveckling på Åland har varit en viss ökad sysselsättning, direkt i företaget eller indirekt bland underleverantörer och råvaruproducenter, etablering av nya företag samt ökad tillväxt, företagsmässighet och konkurrenskraft i näringslivet, t.ex. genom erfarenhetsutbyte och effektiv rådgivning från stödjande organisationer. Flera intervjuade menar att projektet även haft en positiv inverkan på branschen, genom att bidra till en ökad framtidstro inom det större agro-industriella klustret eller turistnäringen på Åland. I intervjuerna identifieras också effekter som ligger väl i linje med ambitionerna inom landsbygdsutvecklingsprogrammet som helhet vad gäller t.ex. arbetsmiljö, djurhälsa, förbättrad miljö/energieffektivisering eller bevarande av öppna landskap.

Hela rapporten kan du läsa här.

Publicerad: 6 maj 2013

Ytterligare information om rapporten ger Maria Rundberg (e-post: maria.rundberg[at]asub.ax, telefon 25495)