Nyheter

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Fortsatt svag utveckling av de skattepliktiga inkomsterna på Åland

 

Den här översikten är sammanställd för Ålands kommuner. ÅSUB utarbetade tidigare en mera omfattande konjunkturbedömning för den kommunala sektorn. Nu avgränsas bedömningen till att omfatta kalkyler för kommunernas skatteinkomster med kortfattade beskrivningar av antaganden och villkor för kalkylerna. Skattekalkylerna kan fungera som ett underlag för kommunernas budgetprocess.  

Tillväxten inom den åländska ekonomin har enligt preliminära uppgifter varit negativ eller stannat på noll de senaste fyra åren. Tillväxten förväntas sjunka ytterligare 2015 på grund av svaveldirektivet. Orsakerna till ekonomins negativa volymutveckling är flera, bland annat den internationella lågkonjunkturen, att det går särskilt dåligt för Finland, den svaga sjöfartskonjunkturen, men även åtstramningarna inom den offentliga sektorn har betydelse. Förvärvsinkomsterna växer långsammare till följd av måttfulla allmänna löneökningar, stigande arbetslöshet samt trendmässigt stigande pensionsavgångar. Däremot har nettoinflyttningen till Åland under årets åtta första månader varit större än på många år.

Skattesatsen för företagen sänktes till 20 procent år 2014 och föreslås vara på samma nivå år 2015. Prognoserna för skatterna har tillsvidare inte beaktat eventuella kommande justeringar i skattesatserna i kommunerna. 

Tabellen nedan sammanfattar resultaten av kalkylerna för kommunernas olika skatteslag enligt debitering. Betonas bör att de debiterade skatterna kan skilja sig väsentligt från de skatter som under året redovisas till kommunerna, särskilt när det gäller samfundsskatterna.
   

Sammandrag över kommunernas skatteinkomster 2012-2015 (enligt debitering),
1 000 euro

 

Utvecklingen är ett resultat av att tillväxten i ekonomin (BNP) enligt preliminära uppgifter fortfarande är negativ och utvecklingen av skatteinkomsterna därmed svag. Tillväxten i inkomsterna från kommunalskatten är avtagande som följd av försvagad arbetsmarknad, måttfulla löneökningar och trendmässigt ökande pensionsavgångar. Höjd uttaxering väger dock delvis upp utvecklingen. Kommunernas inkomster från samfundsskatterna har fortsatt att minska för femte året i rad. Nästa år beräknas kommunernas andel av de här skatterna stanna på cirka 5 miljoner euro. Fastighetsskatterna däremot ökar tack vare att beskattningsvärdena justerats upp betydligt i år och även skattesatserna har höjts i flera kommuner.

För att läsa hela översikten, klicka här.

  Publicerad 13-10-2014  

Om ytterligare information önskas kontakta gärna ÅSUB, Katarina Fellman (katarina.fellman[at]asub.ax)