Nyheter

Konjunkturläget hösten 2003
ÅSUB utarbetar varje höst en konjunkturrapport rörande läget inom den åländska ekonomin. Syftet med denna är att förse landskapsstyrelsen med aktuell information om samhällsekonomin i anslutning till det årliga budgetarbetet. Konjunkturbedömningen offentliggörs parallellt som en del av landskapsstyrelsens budgetförslag och i form av en särskild ÅSUB-publikation.

Den åländska ekonomin växte stadigt under senare halvan av 1990-talet. Efter rekordåret 1997 har dock tillväxten avtagit ordentligt. Enligt ÅSUBs beräkningar av Ålands BNP minskade den ekonomiska volymen under 2001 med närmare två procent för att under fjolåret åter krypa upp mot en realtillväxt i närheten av enprocentsnivån. I år pekar prognosen på en förnyad uppgång på 3,4 procent. Årets uppgång jämfört med fjolårets siffror beror främst på förbättrade tillväxtsiffror från den privata sektorn som i år ser ut att vända fjolårets produktionsnedgång på 0,6 procent till en uppgång på 3,2 procent. Den största expansionen återfinner vi dock inom den offentliga sektorn, något som karaktäriserat utvecklingen sedan flera år tillbaka. Under perioden 2000 - 2003 växte den offentliga sektorn årligen med i genomsnitt ca två procent medan motsvarande årliga tillväxtgenomsnitt för den privata sektorn stannade vid ca 0,4 procent. Inom den offentliga sektorn är tillväxten störst bland kommunerna.

Den preliminära prognosen för den åländska volymtillväxten under 2004 pekar på en nedgång från årets 3,4 till strax under en procent. Uppbromsningen i tillväxten under nästa år beror främst på en lägre tillväxttakt inom näringslivet. Huvudorsaken till nedgången är konsekvenserna av de utflaggningar av åländskt tonnage som skett under året. Om ytterligare utflaggningar genomförs under nästa år kommer konsekvenserna för den privata sektorns BNP-bidrag under nästa och därpå följande år att bli än mer märkbara. Även inom den offentliga sektorn förväntas nästa år medföra en tillbakagång i tillväxttakten.

Den avtagande tillväxten inom den åländska totalproduktionen har dock ännu inte gett några mer påtagliga effekter inom arbetsmarknaden. Arbetslösheten är fortsättningsvis låg, men har under våren och sommaren tenderat att öka något jämfört med motsvarande period i fjol. Den totala arbetslöshetsgraden stannade på 2,1 procent och den öppna arbetslösheten på 1,8 procent år 2002. I september månad i år var den totala arbetslöshetsgraden två procent vilket är 0,1 procentenheter över motsvarande månadssiffra i fjol. Trots tendensen till en gradvis försvagning av arbetsmarknaden måste ändå sysselsättningsläget på Åland som helhet fortsättningsvis anses vara gott. För ungdomsarbetslösheten ser situationen dock inte fullt så ljus ut. Arbetslöshetsgraden bland personer under 25 år var i september fem procent, en klar ökning från fjolårets septembersiffra på 4,3 procent.

Hela rapporten kan du läsa här.