Nyheter

Medborgarundersökning: Mariehamn - hösten 2015
Invånarna ger Mariehamn toppbetyg - men man vill ha mera inflytande

Den senaste medborgarundersökningen för Mariehamns stad visar att invånarna med god marginal var mycket nöjda med staden som en plats att leva på. Man är också nöjda med stadens verksamheter, men mer återhållsamma när det gäller möjligheterna till påverkan och inflytande.  

Undersökningen redovisar dels invånarnas bedömningar av Mariehamns stad som en plats att leva på, dels deras bedömning av verksamheterna som faller under staden och slutligen deras syn på möjligheterna till medborgerligt inflytande. Den visar även vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de helhetsbetyg som medborgarna ger sin stad. Undersökningen är den andra i sitt slag - den första genomfördes hösten 2012.  

I denna undersökning får medborgarna i Mariehamn tycka till om sin stad och dess verksamheter. Genom en uppsättning frågor som i en enkät hösten 2015 besvarats av 510 personer har man betygsatt följande tre områden:

– Staden som en plats att bo och leva på (helhetsbetyget Nöjd-Region-Index)

– Stadens verksamheter (helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index)

– Medborgarnas möjligheter till inflytande på stadens verksamheter och beslut (helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index)            

Mariehamn som en plats att leva på      

Bedömningen av Mariehamn som en plats att leva på gav det sammanfattande betyget 78, vilket vi tolkar som att medborgarna med god marginal var mycket nöjda. Trots en försämring med en enhet i förhållande till noteringen hösten 2012 ligger betyget strax under det som invånarna i svenska Danderyd gav sin kommun, som var det högsta som getts någon av de kommuner som deltog i motsvarande undersökning i Sverige under 2015.    

Med hjälp av en prioriteringsmatris visade vi att om man vill höja helhetsbetyget för hur det är att leva och bo i Mariehamn bör man prioritera områdena bostäder och kommunikationer.

Fritidsmöjligheter blev den faktor som bör förbättras om möjligt. Den faktor som kan ges lägre prioritet är arbetsmöjligheter, som har förlorat rejält i prioriteringseffekt i förhållande till undersökningen 2012. Även faktorn kommersiellt utbud ligger inom detta område.

Undersökningen fann att faktorer som bör bevaras var utbildningsmöjligheter, vars effekt på helhetsbetyget är närmast obefintligt samt faktorn trygghet.

De tre faktorer som fick högst betyg var utbildningsmöjligheter, trygghet och fritidsmöjligheter. Sämst betyg fick området bostäder.                     

Stadens verksamheter                 

När det gäller faktorernas påverkan på helhetsbetyget, Nöjd-Medborgar-Index, (NMI) fann vi att de verksamheter som bör prioriteras är gator och vägar samt miljöarbete, vilket för övrigt är samma områden som vid den förra undersökningen.

De verksamheter som bör förbättras om möjligt blev renhållning och sophämtning, grundskolan, samt idrotts- och motionsanläggningar.

Verksamheter som kan ges lägre prioritet blev äldreomsorgen samt gång- och cykelvägar.

Verksamheter som bör bevaras: vatten och avlopp samt kultur.

Några verksamheter visade sig ha en obefintlig eller försumlig påverkan på helhetsbetyget; räddningstjänsten, barnomsorgen, stöd för utsatta personer.

De tre verksamheter som fick bäst betyg var räddningstjänsten, vatten och avlopp samt kultur, medan stöd för utsatta personer fick sämst betyg.    

Möjligheterna till påverkan och inflytande 

Det sammanfattande betyget  för hur medborgarna bedömer möjligheterna till påverkan och inflytande i Mariehamn, Nöjd-Inflytande-Index (NII), nådde hösten 2015 inte upp till gränsen för ”nöjd” utan stannade på 54,1 (55,0 på den 100-gradiga skalan vid den förra undersökningen).

Undersökningen visade att områdena förtroende och påverkan bör prioriteras om syftet är att stärka helhetsbetyget. Den främsta skillnaden är att den potentiella effekten av att höja betyget för påverkan har ökat. Förtroende respektive påverkan är för övrigt de två områden i hela utredningen som ges sämst betyg av våra respondenter.

Ingen faktor hamnade inom sektorn förbättras om möjligt. Faktorn information har rört sig från sektorn ”förbättras om möjligt” till bevara. Inom samma sektor, men med en mycket mindre potentiell effekt, hamnar i år området kontakt

Sammanfattningsvis fann denna undersökning att Mariehamns stad överlag fick goda betyg av sina medborgare. Staden som en plats att bo och leva i fick liksom vid den föregående undersökningen (2012) ett toppbetyg. Verksamheterna – det som politiker och tjänstemän ansvarar för – fick ett gott betyg, medan betyget för möjligheterna till inflytande snarare ligger på gränsen mellan medelmåttigt och gott.        

BILDPRESENTATION (ladda ner här)                        

   

Enskilda frågor och områden 

När det gäller enskilda frågor och områden fick vi några statistiskt säkerställda förändringar i förhållande till svaren i den föregående undersökningen som gjordes 2012. Männen var ”mycket nöjda” med möjligheterna till utbildning redan 2012. I år fick vi ytterligare en förstärkning av männens betyg på området. Eftersom kvinnornas betyg omvänt sjönk, uppstod en säkerställd skillnad mellan könen.

Samma förhållande uppstod gällande det kommersiella utbudet. Männens betyg steg rejält mellan hösten 2012 och hösten 2015 från ”nöjd” till med god marginal ”mycket nöjd”. Kvinnorna var väsentligt mycket mer återhållsamma och gav endast betyget ”nöjd”.       

Den kanske mest uppseendeväckande skillnaden mellan könen har uppstått när det gäller tryggheten i staden. Medan männen hösten 2015 var synnerligen nöjda med tryggheten och gav den det högsta betyget som denna studie noterade, sjönk kvinnornas betyg i förhållande till 2012, även om de fortfarande höll sig över gränsen för ”mycket nöjd”.    

Vi fann även en statistiskt säkerställd förbättring både hos männen i de yngre (18–44 år) och äldre åldersgrupperna (65–84 år) gällande bostadssituationen i förhållande till den förra undersökningen.      

Inom området stadens verksamheter fann vi statistiskt säkerställda förändringar i förhållande 2012 på följande områden: stöd för utsatta personer, gång- och cykelvägar samt gator och vägar. Här handlar det på alla punkter om försämrade betyg, även om alla områdena fortfarande, men med krympande marginal, klarar gränsen för ”nöjd”.

Det var i första hand kvinnorna i åldersgruppen 45–64 år som sänkte betygen när det gäller stöd för utsatta personer. Kvinnorna gav också överlag sämre betyg åt gång- och cykelvägar jämfört med männen.

Försämringen av betyget för skötseln av gator och vägar är den största bland alla faktorer/områden i utredningen. 

Kollektivtrafiken                        

Utredningen analyserade även närmare dels invånarnas bussåkande, dels deras betygsättning av kollektivtrafiken och jämförde med resultaten från den tidigare undersökningen. Det betyder att vi jämförde ett år med avgiftsfri busstrafik i staden (2012) med ett år där avgifter införts och rutternas antal minskats och linjerna förkortats (2015).

Eftersom enkäten enbart omfattade myndiga personer i åldern 18–84 år innebar det att de allra flesta skolbarn och -ungdomar föll bort. Vi fann att resandemönstret hos de svarande förändrats radikalt under perioden. Andelen som aldrig åker stadsbuss ökade från 43 procent hösten 2012 till 69 procent hösten 2015. Samtidigt minskade den grupp som åker buss regelbundet från var femte till var tjugonde av de svarande.

Förändringarna i bussåkandet visade även tydliga könsskillnader. Hälften av männen åkte buss någon gång under året 2012 och andelen minskade till knappt var tredje 2015. Fler kvinnor än män, sex av tio, åkte buss någon gång under 2012. Andelen i det närmaste halverades och hamnade på samma nivå som männens 2015.

Busstrafikens betyg sjönk från ”nöjd” 2012 till ”godkänd” 2015. De flitigaste brukarna av kollektivtrafiken sänkte under samma period sitt betyg från ”mycket nöjd” till med liten marginal ”godkänd”.            

Sammanfattning         

För att sammanfatta har vi här sett att betygen som respondenterna gav i vår enkät överlag och i de flesta fall ligger högt. De övergripande betygen blev något lägre än vid den förra undersökningen och den samlade bilden blir att vi i och med denna undersökning ser en svag tendens till en försämring av dessa helhetsbedömningar i förhållande till föregående undersökning. Tagna var för sig ligger dock försämringarna inom den statistiska felmarginalen.                          

Man kan avslutningsvis konstatera att det varit svårt att höja betygen eftersom de redan i utgångsläget hamnade så högt i den första undersökningen som gjordes 2012. Betygen i denna undersökning ligger även de, som vi har sett, genomgående så högt att det får ses som en utmaning att i framtiden åstadkomma ytterligare höjningar av dessa. 

Hela rapporten kan läsas här:     

Frågor om medborgarundersökningen besvaras av:

Richard Palmer (richard.palmer[at]asub.ax)  

 Publicerad: 13 januari 2016