Nyheter

Lagtings- och kommunalvalet 2015
Ökat valdeltagande men små förskjutningar mellan partierna

Vid 2015 års lagtingsval blev det relativt små förändringar i partiernas storlek, plus eller minus ett mandat i lagtinget för alla utom Centern som fick lika många platser som 2011. I och med Åländsk demokratis intåg steg antalet grupper i självstyrelseparlamentet till sju för första gången sedan 2003.

I kommunernas fullmäktigeförsamlingar blev förändringarna lite större, men de kan delvis relateras till de övergångar från Obundna till Moderaterna som har skett samt till det faktum att fördelningen mellan partier och icke-partipolitiska listor har varierat i vissa kommuner.

 

Rekordstort valdeltagande i lagtingsvalet

Valdeltagandet steg nu åter efter minskningen 2011 och blev rekordstort i lagtingsvalet och det näst högsta genom tiderna i kommunalvalet. Både kvinnor och män röstade flitigare än 2011, men aktiviteten ökade något mera för kvinnorna. Skillnaden mellan könen fortsatte således att öka som den har gjort sedan kvinnorna gick om männen beträffande valdeltagande på 1980-talet. Förtidsröstningen fortsatte att öka i popularitet och möjligheten att rösta före valdagen utnyttjades nu av över 35 procent av de röstande i båda val. I vissa kommuner var andelen 60–70 procent.

 

 

 

Not: Observera att y-axeln inte börjar vid noll.

Av lagtingsrösterna var 2,5 procent blanka och drygt 1 procent ogiltiga av andra orsaker, i båda fall en ökning från 2011. I kommunalvalet ökade också de blanka rösterna, till tre procent, medan övriga ogiltiga minskade. Antalet väljare som antecknade ett lagtingsnummer på en kommunalvalssedel var lite mindre än vid föregående val, men i stället ökade antalet kommunalvalsnummer på lagtingsröstsedlar.

Något bättre könsbalans

I kommunernas fullmäktigeförsamlingar blev könsfördelningen den näst jämnaste hittills, 38 procent kvinnor och 62 procent män. Brändö, Kökar, Lumparland, Saltvik och Vårdö har alla en så jämn könsfördelning som går att uppnå med udda antal platser i fullmäktige. Kumlinge, Kökar och Lumparland har kvinnomajoritet bland de invalda. Könsbalansen i lagtinget blev något jämnare i och med att tio kvinnor nu valdes in mot åtta förra gången. En gång tidigare har flera kvinnor valts in, nämligen elva stycken år 2003.

 

Av kvinnorna i lagtinget är tre nyvalda och sju återvalda. Åtta män är nyvalda medan tolv valdes in också 2011. Andelen nyvalda är högre i kommunerna, där de utgör 94 av 208 fullmäktigeledamöter. Av de 78 invalda kvinnorna är en majoritet eller 45 nyvalda, medan 49 av de 130 männen är nya. Alla uppgifter om ledamöterna baseras på valresultatet och beaktar inte förändringar som sker t.ex. genom att en del av ledamöterna tar plats i landskapsregering och kommunstyrelser.

Halva lagtinget från Mariehamn

Åldersmässigt är 40–59-åringarna överrepresenterade i de folkvalda beslutande organen, medan de som är under 30 samt 70 år och äldre är kraftigt underrepresenterade. Regionalt sett överstiger Mariehamns och skärgårdens andel av lagtingsledamöterna deras andel av befolkningen. För första gången kommer hälften av lagtingsledamöterna från staden. Landsbygden med över hälften av de röstberättigade har bara en tredjedel av ledamöterna, och det är framför allt de norråländska kommunerna som är underrepresenterade. Deras representation är den minsta någonsin, bara två ledamöter.

Födda utanför Norden är underrepresenterade

Sett till födelseort är de som är födda utanför Norden kraftigt underrepresenterade i kommunerna. I lagtinget blev de helt utan representation, men deras andel av de röstberättigade i detta val var bara ett par procent. De som är födda i Finland och Sverige är i stora drag företrädda i proportion till sin andel av de röstberättigade i både lagting och kommuner.

 

Hela rapporten kan du läsa här.

Mera valstatistik finns i databaser och exceltabeller på ÅSUBs hemsida.

Information om valstatistiken ger Kenth Häggblom: kenth.haggblom[at]asub.ax.

Publicerad den 13.1.2016