Nyheter

Med en fot i arbetslivet

Högskolepraktik uppskattad av praktikanterna


Utredningen om högskolepraktiken visar att de tidigare högskolepraktikanterna har varit nöjda med praktiken i sin helhet. För praktikanter är det viktigt att kunna utveckla yrkesfärdigheter samtidigt som tydlig information om lediga praktikplatser efterlyses.

Högskolepraktik erbjuder studerande som är i slutskedet av sina studier en möjlighet till kontaktbyggande inom arbetslivet. På Åland har Ams (Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet) förmedlat högskolepraktikplatser sedan 1997. Denna undersökning kartlägger de tidigare högskolepraktikanternas uppfattning om praktikens kvalitet och nytta för studerande senare i livet. Totalt 203 personer (64 procent kvinnor, 36 procent män) besvarade enkäten. Medelåldern för de svarande var 34 år. Cirka 61 % av de svarande var bosatta på Åland och 79 % var aktiva i arbetslivet.

Utredningens modell analyserar det statistiska sambandet mellan högskolepraktikanternas uppfattning om praktiken i sin helhet (Helhetsindexet) och praktikens enskilda aspekter (kvalitetsområden). Dessutom ingår i utredningen en del frågor som handlar om praktikens allmänna ramar, exempelvis praktikanternas nöjdhet med praktikens längd och praktikantlönen, samt praktikens betydelse för den svarandens nuvarande arbetssituation. I samband med dessa frågor har de svarande haft möjligheten att kommentera och begrunda sina svar.

Det bästa betyget får arbetsmiljön – det sämsta betyget får möjligheterna till delaktighet

Utredningens grund består av ett Helhetsindex som beskriver de tidigare högskolepraktikanternas allmänna nöjdhet med praktikplatsen, praktikens nytta i samband med arbetssökande, samt praktikens betydelse för den nuvarande sysselsättningen. Helhetsindexets medelbetyg blev 65 (med en skala från 0 till 100), vilket visar att de tidigare högskolepraktikanterna i allmänhet har varit nöjda med praktiken.

För att få en mer detaljerad bild av praktikens kvalitet i förhållande till Helhetsindexet, evalueras följande kvalitetsområden: information, arbetstillfredställelse, arbetsmiljö, delaktighet, ledarskap, kompetens från studier och utveckling av egna yrkesfärdigheter. Medelbetygen för de enskilda kvalitetsområdena var över sju (med en skala från 1 till 10). Det högsta medelbetyget får arbetsmiljön (8,7), vilket innebär att de svarande har upplevt att deras arbetsinsatser har uppskattats, säkerheten i arbetslokalerna och utrustningen har varit bra, samt att det har rått bra stämning i arbetsgruppen. Lägsta medelbetyget får möjligheterna till delaktighet (7,3), vilket i utredningen har mätts som en låg stressnivå, praktikantens förståelse för förväntade resultaten samt praktikantens möjligheter till att ge feedback. 


Den viktigaste kvalitetsaspekten är att kunna utveckla egna yrkesfärdigheter

I en prioriteringsmatris är de enskilda kvalitetsområdena placerade enligt sina medelbetyg och effektmått. Medelbetyget beskriver hur nöjda de svarande har varit med de enskilda kvalitetsområdena, medan effektvärdet (regressionskoefficienten) beskriver hur mycket de enskilda kvalitetsområdena har påverkat Helhetsindexet. Ju större effektvärde, desto viktigare är kvalitetsområdet för de svarandes allmänna nöjdhet. Prioriteringsmatrisen visar vilka kvalitetsområden som borde prioriteras vid ett eventuellt utvecklingsarbete ¯ dessa är framför allt de områden som har fått låga medelbetyg och höga effektvärden.

De kvalitetsområden som har de största effekterna på Helhetsindexet ligger till höger om prioriteringsmatrisens lodräta pil. Enligt resultaten borde högskolepraktikanternas yrkesfärdigheter (kvalitetsområde G) och arbetstillfredställe (kvalitetsområde B) prioriteras i samband med ett eventuellt utvecklingsarbete. I praktiken kunde detta ske exempelvis genom att högskolepraktikanten får arbetsuppgifter av bra kvalitet samt möjligheten att påverka arbetsuppgifternas innehåll. Enligt resultaten är delområdena arbetsmiljö (kvalitetsområde C) och ledarskap (kvalitetsområde E) redan relativt högt uppskattade av de tidigare högskolepraktikanterna, och dessa områden borde enligt matrisens rekommendationer förbättras i fall det är möjligt. Till en bra arbetsmiljö och ett gott ledarskap hör bland annat att arbetsgivaren uppskattar praktikantens arbetsinsatser och att praktikanten får tillräcklig handledning på praktikplatsen.

De kvalitetsområden som har de lägsta effekterna på Helhetsindexet och därmed även en låg prioritering ligger till vänster om matrisens lodräta pil. Enligt utredningens resultat har högskolepraktikanternas möjlighet till delaktighet (kvalitetsområde D) och information (kvalitetsområde A) en låg prioritering i samband med ett eventuellt utvecklingsarbete. Dessa områden kan dock långsiktigt bidra till högskolepraktikens kvalitet. Dessutom kan kvalitetsområden vara viktiga för individer trots att de direkta effekterna på Helhetsindexet saknas. Enligt matrisens rekommendationer borde tillvaratagandet av praktikantens kompetens från studierna (kvalitetsområde F) bevaras så som det är. Det sista kvalitetsområdet har en låg effekt på Helhetsindexet men ett relativt högt medelbetyg.

En plattform för kontaktskapande

Slutligen har de tidigare högskolepraktikanterna fått betygsätta och kommentera högskolepraktikens allmänna ramar. Av kommentarerna framgår att de svarande har varit nöjda med praktiken i sin helhet och speciellt med kollegorna samt handledningen. Högskolepraktikens längd har varit lagom över sommaren. De allra flesta har även varit nöjda med lönenivån: Erfarenheterna och kontakterna från praktiken har upplevts som viktigare än själva lönen.

Ett speciellt önskemål från uppdragsgivaren har varit att kartlägga högskolepraktikens betydelse för praktikanternas nuvarande livssituation. Enligt svaren har högskolepraktiken endast medelmåttligt påverkat praktikanternas motivation att bli utexaminerade. De tidigare högskolepraktikanterna har i de allra flesta fall varit nöjda med att kunna presentera arbetserfarenheten exempelvis i CV:t, och för många har högskolepraktiken lett till någon form av anställning på praktikplatsen. Praktiktiden har gett en mer realistisk bild av praktikanternas yrkesval: Antingen har praktikanterna blivit ännu mer säkra på det egna yrkesvalet, eller så har personen valt att inte söka sig till branschen i fortsättningen. De som har tyckt att högskolepraktiken har haft en stor betydelse för den egna sysselsättningen är ofta personer som har fått jobb på praktikplatsen eller via de kontakter som praktikanten skapade under praktiken. En klar majoritet av de tidigare högskolepraktikanterna är fortsättningsvis bosatta på Åland.

Tydlig information om praktikplatserna garanterar lika möjligheter för alla

Utredningen visar att högskolepraktiken på Åland fyller många av de krav som lyfts fram i EU:s kvalitetsrekommendationer för praktiken. Dock är det viktigt att uppmärksamma vikten av tydlig information: EU:s kvalitetsrekommendationer uppmuntrar arbetsförmedlingar och motsvarande instanser att effektivt dela med sig information om praktikmöjligheter för att på så vis bidra till en mer transparent och öppen verksamhet. Breda informationskanaler garanterar lika möjligheter för alla studerande att delta i högskolepraktiken. Högskolepraktik fungerar som en port till arbetslivet.


Hela rapporten kan läsas här:

Frågor om utredningen besvaras av:
Sanna Roos (sanna.roos[at]asub.ax)

 Publicerad 10 februari 2016