Nyheter

Arbetsmarknadsbarometern 2016
Positiv tillväxt på volymen sysselsatt arbetskraft väntas

 I år förväntas den sysselsatta arbetskraftens volym öka med 116 helårsverken (motsvarande 1,0 procent). Utvecklingen på arbetsmarknaden fram till våren 2017 ser ut att präglas av en positiv volymtillväxt och även av ett relativt högt rekryteringsbehov byggt på en kombination av tillväxt och stora pensionsavgångar. Om man ser på den privata och offentliga sektorn separat kan man konstatera att det i år väntas en ökning med 97 helårsverken (motsvarande 1,3 procent) av den sysselsatta arbetskraften inom den privata sektorn. Även inom den offentliga sektorn väntas en ökning, här på cirka 19 helårsverken (motsvarande 0,5 procent av den sysselsatta arbetskraften), se figuren nedan.

Figur. Prognos över förändring (antal helårsverken) i den sysselsatta arbetskraftens volym i privat och offentlig sektor

Vi kommer enligt prognosen att se ett ökat rekryteringsbehov detta år i förhållande till fjolåret. I år motsvarar behovet 642 helårsverken eller 5,6 procent av arbetsstyrkan, att jämföra med 610 helårsverken för ett år sedan. Fjolårets förväntningar om stora pensionsavgångar håller till viss del i sig samtidigt som en tillväxt av den sysselsatta arbetskraften väntas under året.

Av det totala rekryteringsbehovet kommer enligt prognosen 425 helårstjänster att behövas inom det privata näringslivet (5,5 procent av arbetsstyrkan i sektorn) och 217 helårstjänster inom den offentliga sektorn (6,0 procent av arbetsstyrkan).

Efterfrågan per yrkesgrupp

Den mest efterfrågade yrkesgruppen våren 2016 är försäljare och butiksinnehavare. Efter tre års nedgång av den förväntade efterfrågan på gruppen ökar förväntningarna i årets undersökning jämfört med i fjol. En liknande svängning kan ses i förväntningarna på tillväxten av personalstyrkan inom handeln, som i år väntar sig en ökning efter två år av negativa förväntningar. Branschen är nära kopplad till yrkesgruppen försäljare och butiksinnehavare.

Behovet av gruppen kundtjänstpersonal ser ut att öka i förhållande till fjolåret, närmare bestämt till 44 helårstjänster. Här är expansioner av personalstyrkan den huvudsakliga förklaringen till ökningen.

Enligt prognosen stiger efterfrågan på specialister inom IKT jämfört med fjolårets undersökning, och motsvarar i år 43 helårsverken. Inom gruppen efterfrågas specialister inom systemarbete motsvarande 26 helårsverken och specialister inom databaser, -nätverk och systemprogram motsvarande 17 helårsverken.

I år väntas efterfrågan för yrkesgruppen processarbetare motsvara 31 helårsverk. Detta är visserligen en klar minskning jämfört med fjolåret då behovet var ovanligt högt, men i ett längre perspektiv tycks en relativt stabil årlig efterfrågan motsvarande ca 30 helårsverken finnas på yrkesgruppen.

I år väntas rekryteringsbehovet motsvara 26 helårsverken vardera för yrkesgrupperna serveringspersonal samt hem-, hotell- och kontorsstädare m.fl.

På frågan om vilka yrkesgrupper som företagen uppfattar som svårast att få tag på nämner många företag, i likhet med tidigare år, praktiska yrken som kockar och yrkeschaufförer.

Förutom dessa nämner flera av arbetsgivarna olika typer av IT-personal som särskilt svårrekryterad. Flera olika tekniska yrken, som exempelvis ingenjörer och maskinchefer, uppfattas som svårrekryterade. Generellt kan dock sägas att spridningen mellan branscherna är stor vad gäller vilka yrken som tros vara svårast att rekrytera.

Likt det privata näringslivet nämner även respondenterna inom den offentliga sektorn en mängd vitt skilda yrken som svårrekryterade, exempelvis ingenjörer och yrken inom vård, omsorg och skola.

Uppskattning visar att flest helt nya anställningar väntas inom gruppen kundtjänstpersonal

En uppskattning av hur fördelningen mellan ersättande rekryteringar och helt nya anställningar ser ut bland prognosens 642 rekryteringar visar att kundtjänstpersonal och IKT-tekniker samt användarstöd är de yrken där flest helt nya anställningar kommer att skapas. Efter dessa följer processarbetare, försäljare och butiksinnehavare, olika specialister inom IKT samt förare av tunga fordon/arbetsmaskinförare.

Positivare förväntningar på utvecklingen av den sysselsatta arbetskraftens volym

Om man jämför 2016 med 2015 är det överlag mer positiva förväntningar i år vad gäller tillväxten av företagens personalstyrkor. Endast branscherna bygg samt hotell- och restaurang har lägre förväntningar i år än de hade ett år tidigare. De största expansionerna på personalsidan väntas inom branscherna personliga tjänster, företagstjänster, övrig industri samt finans- och försäkring. Företagstjänster är en bransch där vi även tidigare år sett förväntningar på stora utökningar av personalstyrkan, i år väntas en ökning motsvarande 29 helårsverken. Även övrig industri har tidigare år väntat sig relativt stora expansioner, men årets barometer visar på ännu högre förväntningar än tidigare (+27 helårsverken).

Inom branscherna personliga tjänster samt finans- och försäkring väntas i år stark tillväxt på personalfronten (+35 respektive +18 helårsverken).

Positivt i årets barometer är att handeln väntar sig en ökning (+10 helårsverken) på personalsidan efter att de två senaste åren väntat sig en negativ tillväxt av personalen.

Livsmedelsindustrin har i tidigare barometrar i regel förväntat sig relativt oförändrade personalstyrkor. I årets barometer väntar sig flera av de svarande företagen små ökningar. Tillsammans innebär dessa små ökningar att branschen som helhet väntar sig en ökning motsvarande sex helårsverken. Även primärnäringarna väntar sig i år en viss tillväxt (+5 helårsverken) som en del av de positiva förväntningarna som färgar årets barometer.

Branschen vatten och el förväntar sig en marginell förändring (+1 helårsverk), vilket ligger helt i linje med branschens tidigare svar. De tre senaste åren har nolltillväxt av personal väntats och den största förändringen vi sett under perioden då arbetsmarknadsbarometern har genomförts är en ökning på tre helårsverken. Branschen kan konstateras vara synnerligen stabil på personalsidan.

Hotell- och restaurangbranschen väntar sig i år inga större förändringar. De flesta företag i branschen väntar sig oförändrade arbetsstyrkor och de förändringar som planeras är små. Sammanlagt väntas en minskning motsvarande tre helårsverken.

Byggbranschens förväntningar har sedan finanskrisens utbrott 2008 varit positiva endast två år, 2011 och 2012. I årets undersökning ligger förväntningarna på samma nivå som i fjolårets undersökning, vilket innebär att en minskning på åtta helårsverk väntas.

Transportbranschen, som domineras av sjöfarten, har i årets undersökning negativa förväntningar gällande tillväxten av volymen sysselsatt arbetskraft. Man väntar sig en minskning motsvarande 21 helårsverken. Trots detta är förväntningarna ändå positivare än de var för ett år sedan då avvecklingar inom fraktsjöfarten planerades och bidrog till negativa siffror.

Privatiseringar de senaste åren har inneburit negativa förväntningar på personalstyrkan inom den offentliga sektorn. I år väntas emellertid ökningar både inom den kommunala sektorn (+14 helårsverken) och landskapssektorn (+8 helårsverken). Inom den statliga sektorn väntas en minskning (-3 helårsverken).

Fortbildning

I vår enkät frågar vi även om behovet av fort- och vidareutbildning. Cirka 40 procent av de anställda inom det privata näringslivet beräknas få möjlighet att fortbilda sig inom det närmaste året. Högst är fortbildningsfrekvensen inom branscherna transport och kommunikation, vatten och el samt personliga tjänster där cirka 60 procent av de anställda beräknas få tillfälle att fortbilda sig under året.

Inom den offentliga sektorn beräknas fortbildningsfrekvensen uppgå till 58 procent, inom samtliga den offentliga sektorns sektorer uppskattas frekvensen högre än i fjolårets undersökning.

Arbetskraftens utveckling

De stora pensioneringskullarna förväntas fortsätta de närmsta åren. De ålderskullar med unga ålänningar som är på väg in på arbetsmarknaden väntas inte motsvara antalet pensioneringar. De senaste åren har det positiva flyttningsnettot varit avgörande för att befolkningen i arbetsför ålder inte ska minska.

Läs hela rapporten här.

Frågor om rapporten besvaras av Johan Flink, tel. 018-25580, johan.flink[at]asub.ax

 Publicerad 30 maj 2016