Nyheter

Konjunkturbedömning för den kommunala sektorn hösten 2001
Rapporten är resultatet av ett samarbetsprojekt med Ålands kommunförbund och utgör en form av anpassad konjunkturanalys med tonvikt på den kommunala sektorn och näringslivsförutsättningarna ute i regionerna. Syftet är att kunna förse den kommunala sektorn med en sammanställning av aktuell information om olika utvecklingstrender inom samhällsekonomin som har betydelse för kommunerna framför allt vid budgetberedningen, men även för andra slag av kommunala beslut.

Rapporten inleds med ett kort sammandrag av det internationella konjunkturläget och en sammanfattning av läget inom den åländska ekonomin som helhet. Därefter följer en näringslivsöversikt som delvis presenteras regionvis, delvis kommunvis. Analysen är till stor del sammanställd på basen av en enkät bland de åländska företagen som utfördes i februari. Urvalet representerar ca 70 procent av det privata näringslivets arbetsplatsutbud på Åland. Enkätinformationen kompletteras med månadsvis registerinformation om de mervärdesskatteskyldiga företagens omsättning, löneutbetalningar och förskottsinnehållning. I den senare delen av rapporten finns centrala nyckeltal för den kommunala ekonomin samt kalkyler över framtida inkomster samlad. Här finns uppgifter om hur ekonomin utvecklats under de senaste åren och om landskapsandelarna till kommunerna. Här presenteras även en kalkyl för kommunernas skatteinkomster fram till och med år 2002.

Den åländska ekonomin har varit expansiv sedan år 1996. I fjol uppgick tillväxten till 5,5 procent, och i år ser tillväxten att plana ut på 3,6 procent. De senaste åren har således varit goda tillväxtår för Åland, men den offentliga sektorns andel av tillväxten har ökat betydligt. En konjunkturavmattning är att vänta också på Åland. Nästa år beräknar ÅSUB att tillväxten i BNP stannar på 1,2 procent. Den allmänna bild som avspeglas i företagens förväntningar tyder på en allt tydligare ekonomisk avmattning. Förväntningarna för den egna branschens allmänna utsikter är överlag negativa och företagen planerar inte längre att utöka personalstyrkan. Företagens investeringsvilja har minskat markant under det senaste halvåret, samtidigt som de anstränger sig för att hitta nya marknader utanför Åland.

Arbetsmarknadssituationen på Åland är fortsättningsvis god. Arbetslösheten har fortsatt att sjunka ända sedan början av 1995. Den totala arbetslöshetsgraden var ifjol endast 2,8 procent. Den förväntas dock inte sjunka mer än ett par tiondelar från årets nivå på 2,2 procent. Därmed är det klart att den övervägande delen av den åländska arbetslösheten är av friktionskaraktär.

Utgångspunkten för den här rapporten har varit att färjrederierna inte flaggar ut några fartyg under nästa år. Redarföreningarna och sjömansunionen har kommit överens om ett nytt kollektivavtal som framför allt ökar flexibiliteten i hur de anställda tjänstgör ombord på passagerarfartygen. Det nya avtalet skapar möjlighet för rederierna att sänka arbetskraftskostnaderna med 10-15 procent. De sjunkande lönevolymerna har beaktats i rapportens prognoser.

Flera beslut som är av avgörande betydelse för sjöfartens utveckling väntar dock fortfarande på ett avgörande. Finlands regering har i sin budget inkluderat ett förslag enligt vilket
passagerarfartygen får ett stöd motsvarande 97 procent av förskottsinnehållningen på sjöarbetsinkomsten. De åländska rederiernas andel av de återbetalda skatterna torde uppgå till ca 16 miljoner euro. Det system som föreslås här är ur rederiernas synpunkt inte lika fördelaktigt som det förslag som är aktuellt i Sverige och där beslut väntas inom oktober i år. Ett förslag till så kallad tonnagebeskattning har beretts och diskuterats en längre tid i Finland och ett reviderat förslag torde vara att vänta under hösten. Ett tonnageskattesystem skulle, beroende på hur det utformas, inverka negativt på samfundsskatterna. Alternativet med flaggbyten innebär dock större avbräck i kommunernas skattebas eftersom det alternativet även inverkar på beskattningen av lönerna. Å andra sidan syftar alla dessa åtgärder till att förbättra lönsamheten inom branschen. Samfundsskatternas betydelse för den kommunala ekonomin kommer dock att minska framöver.

Den främsta orsaken till att kommunernas skattefinansiering sjunker nästa år står att finna i statliga reformer inom beskattningsområdet. Kommunsektorns andel av samfundsskatten
sjunker även i år, framför allt som ett resultat av att det slopade så kallade momsåterkravet kvittas mot kommunernas andel av samfundsskatten. Reformen innebär att kommunerna inte längre behöver betala tillbaka till staten den momsåterbäring de erhållit. Reformen innebär dock samtidigt att den kommunala beskattningsrätten kringskärs och att kommunernas egen finansiering genom skatteintäkterna sjunker. Därtill har staten även i år passat på att höja det så kallade förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen, vilket betyder att utvecklingen av kommunernas intäkter från förvärvsinkomstskatterna också är svag.

För kommunernas del finns nu sålunda vid sidan om en försvagad konjunkturbild och stor osäkerhet kring sjöfartsfrågorna ett stort frågetecken kring vad framtida statliga beslut kan komma att föra med sig.

Hela rapporten kan du läsa här.