Nyheter

Konjunkturbedömning för den kommunala sektorn hösten 2005
ÅSUB gör två gånger per år en konjunkturbedömning för den kommunala sektorn på uppdrag av Ålands Kommunförbund. Rapportens huvudsakliga syfte är att förse de åländska kommunerna med aktuellt ekonomiskt underlag för en bedömning av framtidsutsikterna med särskild hänsyn till de behov som framkommer i anslutning till budgetprocessen. Årets bedömning har skrivits i ett intressant läge då såväl kommunernas ekonomi och uppgifter som kommunstrukturen diskuteras livligt i den offentliga debatten.

Fjolåret blev konjunkturmässigt sett ett riktigt bra år - åtminstone om man ser till den samlade världsekonomin. Tillväxten uppgick till nästan 5 procent. Den åländska ekonomin har, efter en turbulent inledning på det nya millenniet med negativ tillväxt 2001-2002 och en kraftig återhämtning 2003, stabiliserats på en årlig tillväxtnivå kring 2 procent. ÅSUBs prognos över BNP-tillväxten för i år ligger sålunda strax över och för nästa år strax under 2-procentsnivån. Det är något sämre än motsvarande prognoser för Finland och Sverige, men ändå en bit över prognosen för tillväxten inom Euroområdet som har haft svårt att få fart.

Bilden av utvecklingsförutsättningarna inom den åländska ekonomin är för närvarande splittrad. Till den negativa sidan av konjunkturbilden hör framför allt den hårdnande konkurrensen och den vikande lönsamheten inom passagerarsjöfarten. De åländska färje- och kryssningsrederierna ser ut att gå mot sitt första år någonsin då de samlade utgifterna överstiger de totala intäkterna från verksamheten. Den negativa utvecklingen i sektorn kan komma att få betydande kringeffekter för den åländska ekonomin som helhet.

Till den mer positiva sidan av den åländska konjunkturbilden hör en fortsatt god utveckling och framtidsoptimism med nybeställningar av fartyg inom den specialiserade fraktsjöfarten. Kanske ännu viktigare är dock den rätt höga aktivitetsnivån inom stora delar av det landbaserade näringslivet med nya företagsetableringar, hyfsad lönsamhet och god likviditet. Detta gäller framför allt den åländska exportindustrin, den finansiella sektorn samt de mer kvalificerade delarna av servicesektorn. I kombination med en allmänt sett förhållandevis stabil efterfrågesituation har detta till stora delar förmått väga upp nedgången inom sjöfartsekonomin och därmed säkrat en fortsatt tillväxt inom näringslivet. Arbetslöshetsgraden är fortsättningsvis låg på Åland och inflyttningen har vuxit markant de senaste åren.

Inom den offentliga sektorn har ekonomin blivit mer ansträngd, det gäller såväl för landskapet som för kommunerna. För kommunerna beräknas årets tillväxt i skattefinansiering stanna på 1,4 procent, räknat i euro per invånare. Nästa års tillväxt beräknas till 1,3 procent. Kommunernas nettodriftskostnader har dock trots åtstramningar fortsatt att växa snabbare. Enligt 2004 års bokslut steg nettoutgifterna för verksamheterna med 4,1 procent, eller med cirka 3 procent räknat per invånare. Enligt budgeterna för i år beräknas de totala nettodriftskostnaderna öka med 5,3 procent. Utvecklingen av skattefinansieringen följer sålunda i dagsläget inte tillväxten av utgifterna inom kommunsektorn på Åland.

Sammantaget pekar utvecklingen mot att inkomsterna från förvärvsinkomstskatterna kommer att få än större betydelse för kommunerna framöver än vad fallet är idag. Den positiva utvecklingen av lönesumman, inflyttningen samt det faktum att staten aviserat att framtida skattelättnader ska ske inom ramen för statsbeskattningen, istället för inom kommunalbeskattningen som varit fallet de senaste åren, ger en hyfsad grund för de närmaste årens förvärvsinkomstskatter. Därtill har höjda skattesatser bidragit till tillväxten i skatteintäkterna. Mellan tre och fem kommuner per år har höjt skatteprocenterna för kommunalskatten de senaste tre åren.

Till en mindre positiv bild av läget inom den åländska kommunsektorn bidrar utvecklingen av samfundsskatterna. Dels har en betydande del av samfundsskatterna kommit från passagerarsjöfarten, där förändringarna i verksamhetsförutsättningarna har varit genomgripande den senaste tiden och ytterligare utmaningar är att vänta. Dels är det på kort sikt osäkert hur reformen av företagsbeskattningen kommer att påverka intäkterna från samfundsskatterna. Även skatteutjämningen påverkas negativt av sjunkande samfundsskatteandelar. Sviktande företagsskatteinkomster drabbar på så vis kommunsektorn dubbelt.

Utmaningarna för den kommunala ekonomin fortsätter således även framöver, och kommer säkert att hålla liv i debatten om uppgiftsfördelningen inom den offentliga sektorn på Åland och diskussionerna om hur servicen ska finansieras i framtiden.

Såväl Kommunförbundet som ÅSUB tar gärna emot synpunkter och frågor om innehållet i rapporten. Om ytterligare information önskas går det bra att ta kontakt med Katarina Fellman på ÅSUB, telefon 25493.

Hela rapporten kan du läsa här.