Nyheter

Det framtida behovet av utbildning på Åland
Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) har på uppdrag av Landskapsregeringens Utbildnings- och kulturavdelning utrett det framtida utbildningsbehovet på Åland. Bakgrunden är behovet att ge beslutsfattare och förvaltning ett utökat kunskapsunderlag för beslut gällande utformningen av utbildningssystemet och den framtida studerandevolymen på gymnasial- och högskolenivån. I utredningen kartläggs det nuvarande utbildningsbehovet hos ålänningar i åldern 17-60 år med hjälp av en enkätundersökning som besvarats av drygt 500 personer. Dessutom har ÅSUB utvecklat en modell med vars hjälp man kunnat beskriva olika ekonomiska framtidsscenarier och vad dessa skulle betyda för utbildningsbehovet på Åland.

Redan i ett tidigt skede av undersökningen stod det klart att ålänningarna är bättre utbildade än vi tidigare trott, säger Richard Palmer som haft huvudansvaret för utredningen. Förklaringen är att många av dem som utbildat sig vid högskolor i Sverige inte tidigare funnits med i den officiella statistiken. Enkäten visade också att de flesta fortfarande vill utbilda sig på Åland, och att andelen unga ålänningar som vill studera i Sverige stiger. Men det framgår också tydligt av utredningen att det individuella utbildningsbehovet hos unga ålänningar fortfarande är relativt lågt. Behovet avtar snabbt från 20-årsåldern och framåt: knappt var tredje 20-24-åring studerar. Utredningen visar också att omfattningen och formen hos den efterfrågade utbildningen varierar beroende på kön och utbildningsbakgrund och mellan anställda inom arbetsmarknadens olika sektorer och branscher.

Det finns ett stort individuellt behov av yrkes- och examensinriktad utbildning inom området handel och samhällsvetenskap och inom området datakunskap, visar utredningen. De överlag mest efterfrågade enskilda ämnena är databehandling, matematik, företagsekonomi, redovisning och administration, pedagogik samt språk.

I utredningen uppskattas antalet individer som kommer att vilja studera vissa ämnen på Åland under de kommande fem åren. Den yrkes- och examensinriktade utbildningen inom datakunskap på Åland skulle kunna attrahera cirka 40 heltidsstuderande per år under den närmaste femårperioden, medan utbildning inom språk respektive pedagogik skulle få ett underlag på uppskattningsvis 20 elever per år vardera. Däremot ser det i nuläget ut som om intresset för sjöfartsutbildning hos åländska ungdomar kommer att vara svagt under de närmaste åren.

Undersökningen behandlar också fortbildningen inom yrkeslivet. Den visar tydligt att kvinnor i betydligt mindre utsträckning än männen erbjuds att fortbilda sig av sin arbetsgivare. Men det är individens utbildningsnivå som i första hand bestämmer om man kommer att få erbjudande från sin arbetsgivare om att fortbilda sig. Högskoleutbildade får i betydligt högre grad än andra sådana erbjudanden.

Skillnaderna mellan de olika branscherna inom näringslivet beträffande fortbildning är stor, visar utredningen. Medan något mer än varannan offentliganställd fortbildat sig under året så var motsvarande andel för de bank- och försäkringsanställda tre av fyra. Hos de anställda inom passagerarsjöfarten överlag och i synnerhet inom hotell- och restaurang fann utredningen däremot ett otillfredsställt utbildningsbehov.

I beräkningsmodellen som används i utredningen antas att den ekonomiska utvecklingen är avgörande för befolkningens tillväxttakt likaväl som för arbetskraftsefterfrågan i den åländska ekonomin. Enligt våra beräkningar kommer ekonomins tillväxt att vara kring 2-3 procent under det kommande decenniet, säger Jouko Kinnunen som utvecklat modellen. Men, fortsätter han, det avgörande i sammanhanget är pensionsavgångarna. Drygt 90 procent av de arbetsplatser som kommer att bli tillgängliga under de närmaste åren, blir det på grund av pensionsavgångar.

Antalet personer i studerandeålder på Åland kommer att växa och det ser ut som om det individuella behovet av utbildning kommer att öka. Arbetskraftsutbudet på Åland kulminerar under åren 2008-2010. Arbetskraftsdeltagandet i procent av befolkningen i arbetsför ålder kommer att sjunka något på grund av åldrandet.

Rapporten slår också fast att arbetskraftsefterfrågan i praktiken fungerar flexibelt när det gäller utbildningsbakgrunden hos dem som rekryteras, det ser man genom att många arbetar med något annat än det man studerat till. Slutsatsen är också att flyttningsrörelsen är minst lika viktig för uppbyggnaden och sammansättningen av humankapitalet som den utbildning som bedrivs på Åland. För försörjningen av högskoleutbildade är Åland beroende av högskolorna i närregionerna och följaktligen av att högskoleutbildade ålänningar återflyttar efter avslutade studier och av att högskoleutbildade icke-ålänningar flyttar in. Räknat över en 10-årsperiod återflyttar cirka hälften av de ålänningar som flyttar ut.

För mer information angående undersökningen kontakta:
Richard Palmer, tel. 25 4 95, e-post: Richard.Palmer@asub.ax, eller
Jouko Kinnunen, tel. 25 4 94, e-post: Jouko.Kinnunen@asub.ax

En databas med de samlade resultaten från utredningen är tillgänglig på internetadressen
http://www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs (från och med torsdag 2 mars).

Hela rapporten kan du läsa här.