Nyheter

Konjunkturläget våren 2001
Ålands statistik- och utredningsbyrå utarbetar två gånger om året en konjunkturrapport gällande den åländska ekonomin. Syftet med översikten är dels att förse landskapsstyrelsen med aktuell information om samhällsekonomin inför budgetberedningen, dels att sprida information till allmänheten om aktiviteten i den åländska ekonomin.

En analys av utvecklingsförutsättningarna för den åländska ekonomin på medellång sikt visar på två drag som skiljer sig från de närmast omkringliggande regionerna. För det första reagerar den åländska ekonomin som väldigt långt domineras av servicenäringarna inte lika snabbt på en nedgång i den allmänna konjunkturen i omvärlden. Det andra särdraget hänger samman med den omfattande resande- och transportnäringen. Det är svårt att i dagsläget hitta någon självklar tillväxtbransch som på kort eller medellång sikt skulle kunna kompensera ett eventuellt bortfall i den volymmässigt betydande resandenäringen.

Den åländska tillväxttakten har enligt de prognoser för BNP-tillväxten som ÅSUB gjort sjunkit efter 1998. För år 1999 beräknas den reella tillväxten ha varit 4,5 procent och ifjol 3,3 procent. För innevarande år beräknas BNP-tillväxten åter stiga en aning, till runt 4 procent. Den offentliga sektorns bidrag till BNP-tillväxten ser ut att växa på bekostnad av den privata sektorn, vars tillväxt är avtagande.

ÅSUBs konjunkturbarometer som sammanställts på basen av läget i februari månad visar på en relativt försiktig hållning från företagens sida. Barometern bekräftar också den allmänna bilden av hur konjunktursvängningarna rör sig genom näringslivets olika grenar. För de branscher där exporten och försäljningen till icke-ålänningar är omfattande syns ett tydligt trendbrott i förväntningarna medan näringar med hemmamarknadsbas fortfarande har en relativt positiv syn på sina verksamhetsförutsättningar under de närmaste 12 månaderna. Undantaget utgörs av livsmedelsindustrin där framtidsutsikterna enligt branschen fortfarande är ljusa.

Inom transportbranschen som på Åland domineras av sjöfarten återspeglas de beslut som fattats den senaste tiden och som berör näringen tydligt i barometersvaren. Här har skett ett klart trendbrott sedan höstens mätning. Utsikterna för branschens utveckling har vänts från en kraftigt negativ framtidssyn till en svagt positiv. Bruttomarginalen förväntas öka och lönsamheten förbättras märkbart. Av särskild betydelse torde här det nya kollektivavtalet vara. Avtalet skapar förutsättningar för att sänka arbetskraftskostnaderna med 10-15 procent.

Många frågor som rör sjöfartsnäringen väntar dock fortfarande på ett avgörande. De främsta av dessa frågor är kanske införandet av nettolönesystem för passagerarfartygen samt den så kallade tonnagebeskattningen. Från ingången av nästa år kommer ett nettolönesystem med största sannolikhet att tillämpas på fartyg registrerade i Sverige. Utflaggningshotet är därmed inte avvärjt. Inom fraktsjöfarten har förutsättningarna dock förbättrats avsevärt under det gångna året. Där tillämpas sedan halvårsskiftet en form av nettolön.

Oberoende av vilken den exakta riktningen kommer att vara på de förändringar som sker inom framför allt färjrederierna framöver står det helt klart att sjöfartens bidrag till skatteinkomsterna kommer att minska i varje tänkbart framtidsscenario. Minskad köpkraft samt ringverkningarna i övriga delar av ekonomin får i förlängningen återverkningar även på den åländska
samhällsekonomin som således står inför betydande utmaningar.

 

Hela meddelandet kan du läsa här.
För ytterligare information kontakta Katarina Fellman, tel 25493.