Nyheter

Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn våren 2008
Den amerikanska krisen har blivit mer utdragen och djupare än många befarat och den börjar nu få återverkningar på den globala ekonomiska tillväxten. Konjunkturnedgången i världsekonomin har blivit mer utdragen än de flesta förväntat. Tillväxten förväntas vara fortsatt svag i USA, och vi är tvungna att skriva ned våra tidigare prognoser för såväl Euroområdet som för Finland och Sverige. I de asiatiska tillväxtekonomierna förväntas dock tillväxten att vara fortsatt god.

Det som sker på den globala nivån påverkar den åländska ekonomin ganska långt. Höjda energipriser fördyrar för företagen och hushållen. Sjunkande tillgångspriser och höjda räntor minskar hushållens ekonomiska manöverutrymme och den lokala efterfrågan sjunker. En eventuell dämpning av tillväxten i världshandeln och exporten, kan negativt påverka efterfrågan på åländska sjötransporter och efterfrågan på åländska industriprodukter.

Utvecklingen inom passagerarsjöfarten är avgörande för vad som sker med den åländska ekonomin.  I dagsläget ser det ut att gå rätt bra för den åländska sjöfarten som helhet, men samtidigt har Åland stora problem till följd av förändringar inom passagerarsjöfarten. De kommunala skatteintäkterna påverkas direkt av utflaggningen, landskapets ekonomi indirekt, genom att den så kallade flitpengen minskar i direkt proportion till de minskade skatteintäkterna.

Landskapets och kommunernas ekonomiska utveckling ser ändå ljus ut för de närmaste åren. Avräkningsbeloppet beräknas ytterligare stiga från 2007-års nivå på 194,4 miljoner euro till runt 205 miljoner euro åren 2008 och 2009. Skattegottgörelsen, som var rekordstor år 2005, fastställdes år 2006 till 24,2 miljoner euro och förväntas hållas på nästan samma nivå år 2007, för att därefter mattas av något åren 2008 och 2009.

Kommunernas skattefinansiering, det vill säga kommunernas skatteinkomster och landskapsandelar sammantaget, uppskattas i år öka med runt 13 procent. Landskapsandelarna för driften och kompensationerna sammantaget beräknas nämligen öka med hela 10,9 miljoner euro eller 40 procent i och med införandet av det nya landskapsandelssystemet i år. Dessutom förväntas skatteinkomsterna öka med 2,8 miljoner euro eller 3,6 procent.

I och med införandet av det nya landskapsandelssystemet ökar alltså landskapsandelarna för driften, medan finansieringsandelarna för investeringarna minskar. Kommunerna ska framöver stå för en betydligt större del av sina framtida kostnader för investeringar i anläggningar. De kommuner som redan har större delen av sitt investeringsbehov tillgodosett är alltså i ett mer fördelaktigt läge än de kommuner som har stora investeringar framför sig. Utmaningen för kommunerna blir att få en hållbar ekonomi även på sikt.
 

Hela meddelandet kan du läsa här.