Nyheter

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

 
EU-integrationen av marknaderna för varor och tjänster av liten betydelse för det åländska näringslivet och för åländska hushåll 
Tack vare undantaget från EU:s tullunion lyckades Åland upprätthålla sin position inom passagerarsjöfarten och vinna i ekonomisk tillväxt i förhållande till övriga finländska landskap under de första 10 åren inom unionen. När minskningen av kapitalintäkterna och utflaggningen av passagerarfartyg började märkas från och med 2006, tappade Åland i tillväxt jämfört med perioden innan EU-medlemskapet.  

 

EU-marknaden utanför Finland och Sverige av liten betydelse
Rapportens enkätbaserade material visar att EU-marknaden exklusive Finland och Sverige är av liten betydelse för det åländska näringslivet; den står för endast 8 procent av exporten och 4 procent av försäljningen (se figuren nedan). Marknaderna utanför EU står för 4 procent av exporten och 2 procent av försäljningen.

Tillverkningsindustrin, livsmedelsindustrin frånräknad, är den bransch som uppvisar den starkaste förankringen på EU-marknaden utanför Finland och Sverige.

 

Geografisk fördelning av näringslivets försäljning* av varor och tjänster 2007




*) Inklusive försäljning från utländska dotterbolag men exklusive postorder- och internetförsäljning

 

Försvagning av de utländska marknaderna - förstärkning av de finländska
Rapporten visar att Åland knöts starkare till den finländska interna marknaden under EU-medlemskapets första sju år, samtidigt som alla övriga finländska landskap minskade sitt beroende av den inhemska marknaden. Samtidigt försvagades Ålands integration med utländska marknader. Sju år efter EU-inträdet var Åland fortfarande enligt de senast tillgängliga siffrorna det finländska landskap som hade det relativt sett minsta internationella handelsutbytet. Bedömningen i rapporten är att den positionen ändrats endast marginellt under de senaste åren.   

 

Tre omständigheter som bidragit till att näringslivet inte expanderat på EU-marknaden:
1) Näringslivets struktur. Näringslivet på Åland är överlag dominerat av tjänstesektorn, inklusive sjötransporter. Många tjänster är till sin karaktär mindre lämpade för internationell handel än vad varor är.     

2) Sjötransporterna, som är ryggraden i den åländska ekonomin, har tyngdpunkten i sin marknad i närområdet (Finland i första hand, Sverige i andra hand).  

3)
Ålands statsrättsliga ställning inordnar landskapet i en institutionell struktur som styr näringslivets marknadsutbyte mot det övriga Finland, och som överflyglar incitamenten för en expansion på EU-marknaden. En gradvis omorientering av det åländska näringslivet mot ett relativt sett mindre utbyte med det övriga Finland skulle i första hand innebära ett ökat utbyte med Sverige och inte med det övriga EU.    

 

Åländska hushåll har inte vunnit ekonomiskt på EU-medlemskapet i jämförelse med de finländska
Rapportens analys av förändringar i hushållens konsumtionsutgifter visar att de åländska hushållen inte har upplevt någon direkt positiv effekt av EU-medlemskapet jämfört med det finländska genomsnittet.  

Vid en positiv välfärdsutveckling bör den andel av hushållens konsumtion som läggs på livsmedel minska över tid.
Rapporten visar att livsmedelsutgifternas andel av hushållens totala utgifter ökade något på Åland, medan de sjönk för det finländska genomsnittshushållet.  Den visar också att utgiftsandelen för möbler och husgeråd har legat stabilt i hela Finland, men stigit på Åland.
 

Andelen utgifter för alkohol och tobak har sjunkit i såväl Finland som på Åland, på grund av sänkta skatter och minskat rökande. Också utgiftsandelarna för kläder och skor har minskat rejält på Åland under perioden efter EU-inträdet, jämfört med perioden innan.    

Utgiftsandelarna för kategorin transport, som innehåller de tunga komponenterna bilar och drivmedel, har stigit i Finland som helhet och på Åland. Andelarna för kommunikation (bl.a. posttjänster, fast och mobil telefonutrustning och internetkostnader) visar en stark uppgång, vilket vi konstaterade berodde på den teknologiska utvecklingen. 

Sammanfattande bedömning
Vår sammanfattande bedömning är att EU-integrationen som sådan haft en marginell betydelse för den ekonomiska tillväxten, handelsintegrationen, och att den inte gynnat de åländska hushållens välfärd i förhållande till det finländska genomsnittet.  
 
   
Publicerad: 21 december 2009 

Frågor om utredningen besvaras av Richard Palmer (richard.palmer@asub.ax)
För att  läsa hela rapporten, klicka här.